Kampen definierar våra liv
Internationella kvinnodagen är en samlingspunkt i rörelsen för kvinnors rättigheter, kvinnor har fört en global kamp i årtionden för att uppnå jämställdhet mellan könen som vi alla deltagit i
oberoende av vår ålder, nationalitet, bakgrund eller kön.

Kampen för lika rättigheter har kollektivt definierat våra liv och vi måste samarbeta internationellt för att uppnå det. För att kämpa för sina rättigheter har iranska kvinnor betalat en mycket högt pris i konfrontation med den diktatur som den Iranska regimen upprätthåller. De konfronterar kvinnor allvarligt på alla nivåer med diskriminering på alla fronter som sociala-, politiska,-, och ekonomiska rättigheter. Frågor kring äktenskap, skilsmässsa, barnomsorg vilket utan tvekan är en av de mest smärtsamma sakerna för kvinnor, vi saknar yttrandefrihet, det finns ingen jämställdhet och vi påtvingad den obligatorisk slöjan som begränsar kvinnor i sociala aktiviteter och påverkar alla aspekter av livet.

Många kvinnorna har upplevt fysisk, psykisk och sexuellt våld. Kvinnorna är dock tysta då de saknar möjlighet till rättvis behandling för att skydda dem. Det är vanligt att kvinnor utsätts för fysiskt och verbalt våld på gator på en daglig basis. Kvinnor definieras som andra klassens invånare i Iran. Irans regim gör allt för att hålla kvinnor tyst. De använder våld, tortyr, våldtäkter och fängelsestraff. För min del fanns inget annat val än att tvingas lämna mitt hem, ta en risk för mitt liv och söka asyl för de hot som
uppstått med min politiska aktivitet.

Det faktum att FN idag har utsett en särskild mänsklig rättighetsrapport för Iran på egen hand är ett tydligt tecken på denna sanning. Sverige säger sig tro på jämställdhet mellan kön och lika makt mellan kvinnor och män för att forma samhället. Sverige säger sig stå för mänskliga fri och rättigheter.

Vi reser oss därför frågan:

Varför hör inte Migrationsverket vår röst?

Varför tror Migrationsverket inte på mig och andra iranska kvinnors
berättelse?

Varför tar inte Migrationsverket det på allvar all den grymma diskriminering som iranska kvinnor utsätts för vilket står i konflikt med mänskliga rättigheter?

Migrationsverkets resonemang är tagna från medeltida inkvisitionsdomstolar för att misstänkliggöra mig och bortförklara mina skäl till asyl för min politiska verksamhet och den fara det innebär för mig och andra att vara kvinna, ateist och politiskt aktiv. Allt som jag har berättat i min asylansökan om mina politiska aktiviteter, ifrågasättande av tro har ifrågasatts. Jag hoppas att bli hörd och bli bedömd rättvist av
Migrationsverket och svenska myndigheter. Jag vill leva ett liv i fred och frihet, där jag som vuxen kvinna kan fatta mina egna beslut över mitt liv.

Elham Amiri, iransk frilansskribent